Ångfartyg

Hjulångare med ett paddelhjul på varje sida.

De flesta hjulångare hade hjulen monterade på samma axel och de drevs följaktligen av en gemensam ångmaskin. Paddelhjulens effekt var mycket beroenda av fartygets djupgående, om de kom för djup så minskade deras effekt. Även vid rullning minska paddelhjulens effekt.

Stern-wheeler, hjulångare med ett stort paddelhjul akterut.

Dessa paddelhjul kunde höjas något om fartyget kom in på grunt vatten. Stern-wheeler har ett styrsystem som avviker ifrån andra fartyg. På vanliga fartyg sitter rodret vanligen längst akterut, bakom propellern, men på en Sternwheeler sitter de mycket stora rodren framför paddelhjulet, detta gör att dessa fartyg manövrerar bättre när de backar än när de kör framåt.
Senare Stearnweelers har också byggts med roder akter om paddelhjulet.

Propellerdrivna ångfartyg.

I slutet av 1850 blev propellern erkänd som överlägsen paddelhjulen och efter det började ångfartygen tränga ut segelfartygen.

Kolvångmaskiner och skotska eldrörspannor var det vanliga framdrivningsmaskineriet för ångfartyg, såväl hjulångare som propellerdrivna ångbåtar.

Militära ångfartyg

Krigsfartyg drevs ursprungligen fram på samma sätt som handelsfartyg, men de blev snart försedda med vattenrörspannor med högre ångtryck och nuförtiden är de utrustade med atomreaktorer för ångproduktionen. I synnerhet stora fartyg såsom hangarfartyg.

Det finns många svenska ångfartyg, ångare, ångbåtar, som fortfarande ses segla i svenska vatten. Några har fått nya ångpannor men de flesta anvvänder fortfarande den ångmaskin som har fungerat sedan fartyget byggdes.