Ångfartyg

Hjulångare, ångfartyg med ett paddelhjul på varje sida.

De flesta hjulångare hade hjulen monterade på samma axel och de drevs följaktligen av en gemensam ångmaskin. Paddelhjulens effekt var mycket beroenda av ångfartygets djupgående, om de kom för djup så minskade deras effekt. Även vid rullning minska paddelhjulens effekt.

Stern-wheeler, ångfartyg med ett stort paddelhjul akterut.

Dessa paddelhjul kunde höjas något om fartyget kom in på grunt vatten. Stern-wheeler har ett styrsystem som avviker ifrån andra fartyg. På vanliga ångfartyg sitter rodret vanligen längst akterut, bakom propellern, men på en Sternwheeler sitter de mycket stora rodren framför paddelhjulet, detta gör att dessa ångfartyg manövrerar bättre när de backar än när de kör framåt.
Senare Stearnweelers har också byggts med roder akter om paddelhjulet.

Propellerdrivna ångfartyg.

I slutet av 1850 blev propellern erkänd som överlägsen paddelhjulen och efter det började ångfartygen tränga ut segelfartygen.

Kolvångmaskiner och skotska eldrörspannor var det vanliga framdrivningsmaskineriet för ångfartyg, såväl hjulångare som propellerdrivna.

Militära ångfartyg

Flottans ångfartyg drevs ursprungligen fram på samma sätt som handelsflottans ångfartyg, men de blev snart försedda med vattenrörspannor med högre ångtryck och nuförtiden är de utrustade med atomreaktorer för ångproduktionen. I synnerhet stora ångfartyg såsom hangarfartyg.

Det finns många svenska ångfartyg, ångare, ångbåtar, som fortfarande ses segla i svenska vatten. Några har fått nya ångpannor men de flesta anvvänder fortfarande den ångmaskin som har fungerat sedan ångfartyget byggdes.