Ångpannor

Ångpannor indelas vanligen i eldrörspannor och vattenrörspannor.

I en eldrörspanna sker förbränningen i ett kraftigt rör och förbränningsgaserna avleds genom tuber. I en vattenrörspanna finnes vattnet i tuberna och förbränningsgaserna omger dessa. Ett exempel på eldrörspannor är den skotska ångpanna som länge var en mycket vanlig sjöångpanna men som numera fått lämna plats för olika typer av vattenrörspannor. I motorfartyg installeras vanligen pannor av vertikaltyp för att spara durkutrymme. Ett exempel på dessa pannor är Sunrod-pannan. Pannorna producerar nuförtiden främst ånga för värmningsändamål i motorfartyg. För större behov av ånga användes främst vattenrörspannor. Flertalet av dessa har två eller flera cylindriska horisontella domar. En av dessa är ångdomen de övriga, vattendomarna, står i förbindelse med ångdomen genom ett stort antal tuber, vilka är fyllda med vatten. Till en panna finnes vanligen en överhettare för ångan. Efter pannan passerar rökgaserna matarvattenförvärmare, ekonomiser, och sedan vidare upp i skorstenen. Efter ekonomisern finnes i vissa pannanläggningar även en luftförvärmare, som luften passerar, innan den blåses in i pannans förbränningsrum.

Idag kan man förhindra miljöstörande rökutsläpp genom att i ångpannornas styrsystem inkludera en röktäthetsmätare, som ger kontinuerlig övervakning av pannans rökgaser.

Ett styrsystem för ångpannor skall bland annat bestå av följande:

• Det bästa sättet att få redundans i ett pannsystem, med två ångpannor, är att ha två helt oberoende enpannesystem.
• Varje ångpanna skall vara försedd med ett kontrollskåp med startapparater, automatisk start för brännoljepumpar och matarvattenpumpar. Två brännoljepumpar och två matarvattenpumpar för varje ångpanna osv.
• När två ångpannor är i drift skall de dela belastningen lika.
• Endast en kabel mellan ångpannornas styrsystem; för master/slave-funktionen.
• Ett master/slave-system som tvingar slavpannans oljebrännare att starta och stoppa så att ångpannornas belastning följa pannornas verkningsgradskurva.
• Master/slave-funktionen skall kunna kopplas ur och tillåta varje panna att arbeta helt oberoende av den andra pannan.
• Vid inertgaseldning skall master-pannans eldning vara begränsad att arbeta mellan 50% och 100%. En ångdumpregulator skall automatiskt ta över ångtrycksregleringen och med hjälp av en reglerventil dumpa överskottsånga till en dumpkondensor.
• Förbränningsluftfläktens stoppfunktion skall ha en tio minuters fördröjning för att minimera antalet fläktstarter vid lågt ånguttag och många start/stop av brännaren.
• Ångpannans oljebrännare skall tvingas till minimum eldning om pannan är kall eller trycket i panna är under 1 bar.
• Två börvärden för pannans vattennivå, 40% nivå i panna när oljebrännare är släckt och 50% nivå i panna när oljebrännare är igång, för att minimera nivåsvängningarna vid start och stopp av oljebrännare.
• Ångpannans nivåalarm och katastrofskydd av en typ, Erab eller liknande, som mäter med en annan metod än nivåregulatorns givare som ofta är en dp-transmitter; även andra typer av nivåtransmittrar förekommer men differenstrycktransmittrar är vanligast.
• Elektrisk matning till doseringingspumpen för kemikalier skall vara tillslagen endast när matarvattenpumpar är igång och matarvattenventilen är öppen.
• Separata automatsäkringar för alla icke kortslutningssäkra yttre kretsar.